Shit, tänkte sätta mig och skriva ner något vettigt för en gångs skull, men hjärnan sa bara stopp. Har ingenting värt att kommunicera ut liggande i hjärnan för tillfället. Livet är fint och jag är tråkig. Klurar fortfarande på vem jag är och vart jag vill, kommer fram till nya saker hela tiden och det är förvirrande. Just det här att jag är så förbannat bra på att anpassa mig gör mig rotlös. Önskar att jag kunde brinna, att hitta en kanal att spy ut alla känslor och tankar som samlas inuti. Det kliar i kroppen och hjärnan, jag tror ibland det är någonting som är fel på mig. Varför kan inte jag sitta still och acceptera min situation som de flesta andra? Varför måste jag fly så fort jag rotar mig någonstans? Jag känner mig så väl men samtidigt inte alls.
Jag ser I spegeln att min tid redan är utmätt Och undrar om jag betyder något för någon Mina kamrater säger att Den enda meningen med livet Är att klä sig snyggt Och vara vi-mot-dem
Jag är på väg
Blått öga, svarta tankar Femtusen goda vänner Något I mig som säger: Borde inte, borde inte Om du kunde skulle du vända tillbaka?
Jag är så lycklig över att livet ändå blivit som det blivit. Så tacksam över att jag för drygt två år sen bestämde mig för att ge livet en chans igen. Det har hänt så oerhört mycket sen dess, mer än vad jag minns och vad jag kanske egentligen har förstått. Jag har gått på nitar men misstag är bara sånt man aldrig lär sig. I slutändan har alla händelser och känslor ledit mig fram till den mest fantastiska människan som finns. Som ger mig kärlek och mod att tro på mig själv. Jag förstår inte riktigt hur det hände men jag är så tacksam och jävligt ödmjuk. Men framförallt stolt över mig själv, över att jag släppte garden och vågade.
Jaaa jag är mongodålig på att uppdatera bloggen, f'låt hörrni! Ni trogna stackare som fortfarande kikar in här! Men jag har faktiskt ingen dator och på mobilen kan man inte ladda upp bilder = tråk. Så inspon är inte på topp liksom. Men jag ska bli duktig på att skriva igen, snart! När jag fått tillbaks depositionen för lägenheten ska jag lägga de pengarna på en dator, tror jag iallafall. Saknar den inte så himla mycket faktiskt.
I helgen flyttar jag! Försöker peppa mig till att trycka ner mina saker i väskor och kartonger men det är så fantastiskt trist. Kommer ju dessutom sakna lägenheten så peppen blir ännu mindre därför. Men: kommer ju bo ihop med den bästa som finns, min namne och tillika karl. En karl och en katt, vad mer kan man önska sig?
Dessutom peppen nummer ett: Nästa helg far jag till New York! Wihooooooo! Fifan vad kul det kommer bli och fifan vad gött det ska bli med semester. Har bara haft strödagar ledigt sen jag började så det ska bli sjukt skönt. Lövely. Det går bra nu.
Hejdå vecka tretton, du har varit intressant. Sliter röva av mig på jobbet men jag gillar't. Sover alldeles för lite och äter för mycket skräp och dricker för mycket kaffe. Men det är då jag mår bra har jag märkt, eller ja, minus sömnbristen. Hade iofs gärna ätit bra mat istället för flottbomber och godis, men wtf ibland måste man. Blir matlådefix i helgen. Ikväll hade jag egentligen velat gå ut och skaka min stackars rumpa, allra helst i Göteborg med bästa. Men näpp, jag ska nog bannemig vara duktig och köpa flyttkartonger och börja rensa kläder. Vansinnigt trist och väldigt välbehövligt. Den som är sugen är välkommen hem till mig för att plocka på sig en palta eller två.
Nu ska jag packa ihop mig, sätta lurarna i öronen och tugga i mig Krunegårds nya. Åh vad jag har längtat.
don't get yourself too deep 'cause she's too good to be true.
Oj oj nu har jag inte gett ifrån mig livstecken på sådär superlänge igen, sorry! Datorn därhemma har kapsejsrat och jag kan inte ladda upp bilder här på mobilen (kan ni göra det? Är det nånting jag har missat? Gaaah hatar teknik). På jobbet har jag så mycket att göra att jag inte hinner tänka på nånting annat, så ja, så är'e.
Jag har iallafall haft en helt FANTASTISK resa, både privat och jobbmässigt. Hong Kong är en så vansinnigt fascinerande och mångfacetterad stad så man nästan tappar andan. Det är aldrig tyst, alltid upplyst av miljoner ljus och det vilar alltid ett dis över stan. Och vilka sjukt trevliga människor! Och maten, my god. Ska göra ett eget inlägg om allt göttigt jag stoppade i mig tror jag, jag och min chef är båda supernördiga och fotade allt. Säger bara en sak - dumplings till frukost. I'm in heaven. Älskar den kinesiska matkulturen där man delar på flera rätter istället för att ha en för sig själv, så himla mycket trevligare. Det var så jäkla gött att bara kunna käka vad jag ville utan att överväga kaloriinnehåll eller liknande, alltid när jag rest innan så har jag haft sån himla matångest, var lite rädd att jag skulle må dåligt men det var verkligen tvärtom. Har fan käkat torkad småfisk när vi var hos en leverantör, plus en massa annat jäkligt konstigt. Men man ska ju ta seden dit man kommer, right? Sjukt roligt!
Men hörrni, resan är ju inte det enda som hänt! Jag har ju som sagt blivit av med min lägenhet, såden 14e tar jag mitt pick, mitt pack och min katt för att bli sambo på 22 kvadrat. Så kan det gå! Jag är peppad som fan och även om jag kommer sakna min stora lägenhet (och garderob!) och att det egentligen är alldeles för tidigt för att flytta ihop så är jag glad glad glad. Man ska följa sitt hjärta och det här känns rätt, om är vansinnigt skrämmande. De säger ju att man bara ångrar det man inte gjorde.
Eum ja, mitt liv i en låda just nu.
Skyskrapa i dimma och jag på Stanley market, en helt annan del av Honkis som jag blev störtkär i.
Tänkte bara skicka ett kort hej från fantastiska hong kong! Vilken otrolig stad alltså! Det är som ingenting jag sett förut, höga hus, vansinnigt mycket folk, neon, galna kontraster och löjligt trevliga människor. Jag traskar gatorna framoch gör mitt bästa för att uppleva så mycket som möjligt på den lilla tid jag har. Tur att jag har världens bästa chef med mig som verkligen vill visa allasidor av stan. Till lunch åt vi nudlar för inga pengar alls och till middag åt vi på ett ställe som finns omnämnt i michelinguiden. Bara en sån sak. Nedanför hotellet ligger prada, gucci, miu miu, Chanel och andra märken i rader, två kvarter bort säljer de kopior för en hundradel av priset. Fascinerande.
Imorgon håller jag min utbildning, är nervös som sjutton! Ska nog passa på att plugga lite innan läggdags, som iofs är typ nu. Hos er är nog klockan runt tre men här är den elva och jetlaggen börjar göra sig påmind :) Så, tack och Godnatt från österland!
Ni fattar att jag inte kommer kunna hålla tyst om detta va?
Ibland känner man sig mer awesome än annars och nu är liksom ett sånt tillfälle.
Och ibland får man vara jäkligt stolt över sig själv och skryta lite för mycket.
Edit: Haha, snacka om att vara uppe i det blå. Jag åker på lördag. Innan det måste jag hinna packa och flyttstäda och pussa katten hejdå. Dags att landa några timmar innan jag sätter mig på flyget kanske?
Älskade, galna lilla ulltuss. Att man kan älska ett tokigt djur så mycket, jag fattar inte. Trots att han biter mig i tårna, river ner mina blommor, käkar upp min mobilsladd, hoppar ner i toaletten, drar ut mina sopor och helst av allt är så mycket i vägen som bara går. Jag är så jäkla glad att jag följde mitt hjärta och skaffade katt, trots att så många avrådde mig. När jag blir mött i hallen av en kurrande ullboll eller när jag kan sova med näsan i hans pälshela natten utan att nysa ihjäl mig, åh jag blir så lycklig. Han är värd varenda krona och varenda söndertuggad strumpa i världen.
Helgen - check! Uppsala vart grymt och jag är trött men happy happy. Måste komma på ett sätt att överleva mellan gångerna jag får träffa Sanna alltså.
Även om alkohol och dålig sömn kanske inte är den ultimata uppladdningen inför en stressig vecka så är det inget annat att göra än att gaska upp sig lite och köra järnet. Har så sablarns mycket som ska göras innan jag drar till Honkis (PÅ LÖRDAG! LÖRDAG!) så jag vet inte riktigt vart jag ska börja, jobbig känsla. Försöker strukturera men jag blir ändå lite stressad måste jag erkänna. Eller ganska mycket. Men hur konstigt hade det inte varit annars liksom? Man ska fan vara stressad och nervös om man ska åka till Hong Kong och hålla i en workshop alldeles ensam.
Idag är jag såhär glad! för jag ska till Uppsala och träffa min älskade bästa Sanna! Vi ska bo på hotell och ha världens bästa kväll, som vi ju alltid har för att we look so good together. AwEsOmE. Tvärtemot mina ganska deppiga inlägg på sistonde så är jag inte så deppig. Inte deppig alls faktiskt. Livet är gött på de flesta plan. Och de andra skiter jag i. All you need is löve, right? Och det har jag. En tjock katt i Tyresö, ett alter ego i märsta och en själsfrände tillfälligt belägen i Uppsala. Kunde vara värre liksom.
